Mjukaste sockorna

Har stickat ett par mjuka, goa och rätt så eldiga sockor i ett härligt garn från EasyKnits. Deeply Wicked Tough tror jag garnet heter. Bra namn!

Mönstret är Candlepower socks. Jag blev inspirerad av Vickans fina när vi var i Fattigskogen på stickläger.

Ooops...

Min Sara Lund-tröja blev ju för stor. Alldeles för stor och den var även lite för löst stickad. Så den har legat ett tag. Skulle jag repa upp och göra om? Jag hade ju fäst lite trådar redan, jobbigt.
Hm... kanske kan jag köra den på ullprogrammet och se om den krymper lite, tänkte jag.

När jag sen stod där i tvättstugan och skulle välja ullprogrammet tänkte jag att det nog inte skulle hända så mycket om jag körde ett program som är ungefär som handtvätt. Jag vred ratten till "fintvätt", valde 40 grader och tryckte på start. Så här fin blev den:

Den är 1 cm tjock och kan stå själv. Passar kanske en treåring, men eftersom den är noll töjbar går den knappast att få på sig. 

Hå hå ja ja. 

Emelie

Här är min Emelie som blev klar för ett tag sedan. Mönstret är så fint, tycker jag. Och jag älskar verkligen när allt stickas i ett stycke. Koftan är jätteskön och passar till allt!

Mönstret finns i tre längder, det här är den längsta. Förra gången stickade jag den kortaste och den är också jättefin, särskilt till kjol och klänning. Välskrivet mönster och bra passform! Annars brukar jag inte gilla den här typen av ärm, tycker alltid det blir bättre med raglan över mina axlar.  

Den är stickad i Geilsk Bomul og Uld, ett jätteskönt garn.

Nytt projekt

I början av juni tog jag en tur till Köpenhamn, helt på egen hand. Promenerade runt i två dagar ganska planlöst. Åt gott och gick så klart i alla garnaffärer minst en gång. Sommerfuglen gillade jag bäst. Där köpte jag garn till en tröja och en kofta av Helga Isager. Här nedanför ses början på en Starling. Jag köpte också garn till den fina sjalen Camomille. Jag var på en kurs med Helga för nåt år sedan och då hade hon med sig många av sina plagg. Sen dess har jag velat göra de här två. 

Tur att jag har stickat mycket, för mönstret till Starling är väldigt kortfattat. Lite stor blir den nog, för jag har lite fel stickfasthet. En monoton stickning som passar bra på ett stickläger. 

Här är lite virk-grafitti som jag gick förbi i Köpenhamn. Visst är det fint?

Göra klart

För över ett år sen började jag på på koftan Mimmi av Marita Rolin. Den stickas med en tråd Kiito och en tråd Gima, det ena lite strävt silke och det andra ganska stelt bommullsband. Ingen mjuk och gosig stickning alltså. Tror det är därför det känts lite trist att göra klart den. Den har legat i sin påse och varit ett dåligt samvete. Inte minsta lust har jag haft att göra klart den. Inte ens för att jag behöver stickan som sitter i (Addi-rundsticka som luktar äckligt). Nu har jag i alla fall tagit tag i trasslet och är faktiskt på upploppet, se här - bara halskanten kvar!

Knappkanten stickas separat och sys fast mot framstycket vilket är rätt krångligt. Jag gillar INTE att behöva sitta och mäta och vara petig medan jag stickar, men här var det nödvändigt för att få knappkanten lika lång som framstycket. Trist!

Hur som helst lär garnet, liksom lin, bli mjukare ju mer man använder plagget. Så jag kommer säkert att gilla den här också med tiden.

Lata dagar

Jag njuter av min första semestervecka. Inget är planerat för de första två veckorna, bara vila. Vädret är härligt och jag ligger ute i solen och läser. Och massor av sticktid!
Idag ska jag samla ihop lite FO:n och ta bilder. Jag har varit usel på att lägga upp mina projekt på Ravelry. Dumt av mig egentligen, eftersom jag använder det så mycket för att få hjälp och inspiration av andra.

Så ska jag så klart planera vad som ska med till sticklägret i Fattigskogen. Det börjar bli dags nu - som jag längtar!

Sarah Lund och jag

Eftersom jag är lite besatt av "Förbrydelsen" och huvudpersonen Sarah, kände jag att nu måste jag ha en sån där tröja! Letade runt lite på Ravelry, men hittade inget bra. Däremot hittade jag den här boken, som kändes som ett måste.

Perfekt för en Förbrydelsen-nörd som också är sticknörd! Där läste jag lite om tröjan och ritade av diagrammet till bården. Sen köpte jag mjukt, gosigt Viking Alpaca och satte igång med en raglan-tröja.

Det går verkligen supersnabbt när man har stickor 6! Sarahs tröja är stickad på ännu grövre stickor, men jag hade lite svårt att hitta något bra garn som var grövre. 

Den här boken är bra att utgå ifrån man ska sticka en tröja i ett enkelt basmönster. Det finns färdiguträknade mönster för olika storlekar och stickfastheter. Så slipper man att räkna så mycket själv om man är en latmask. 

Den blir jättefin och jättemjuk!

Blåsig söndag

Himmel vad det blåser idag! Fast jag ska nog ta mig ut en sväng ändå, det är så soligt och fint.

Igår tog jag tag i färdiga saker med lösa trådar - inte så kul, men nu är det klart!

Sockorna är Murgröna av Joanna Nordstrand. Jag träffade henne på stickläger i somras och köpte både mönster och garn av henne. Ett jättefint mönster tycker jag. Det blir fler. Kanske i ett helt enfärgat garn nästa gång. 

I bakgrunden syns ett mönster jag köpte igår från Kamilla Svanlund. Jättefina halvvantar som jag är sugen på att sätta igång med bums. När jag senare tittade in bland hennes mönster fick jag syn på ett nytt sockmönter som heter Astrakan - så fint! Jag köpte det med och nu vet jag inte vilket jag ska välja först. Angenäma problem man har ibland. 

Halvvantarna är Helga Isagers Ginger. Hon gör också fantastiskt fina mönster tycker jag. 

. . . 

Sen har jag gjort klart ett rätt så segt projekt. Som synes massor av slätstickning på rätt tunna stickor. Hå hå ja ja. Inte så kul, men nu är den klar. Den passar och är mjuk och go. Enda felet är att knapparna hamnade lite fel. Eller rättare sagt knapphålen. De kom för långt från kanten, men det ska väl gå att fixa! 

Garnet är Rowans Felted Tweed i färgen Ducks egg. 

Mönstret är Olivia av Kim Hargreaves. 

Nu ger jag mig ut i blåsten!

Gnistrande vintervitt

Vilken underbar dag! Smällkallt och sol. Allt var täckt av tjock rimfrost och det glittrade i snön, både på marken och i luften. Sagolikt vackert.

 Vi skulle åka skridskor på Norrviken var det tänkt, men det slutade med att maken stöp och gjorde sig rejält illa. Det var en hel del sprickor och han åkte i en av dem. Det krävdes inget akutbesök, kom vi fram till. Han fick vila hemma och jag gick ut på Järvafältet på en lång, lång promenad. 

Det enda som hördes var knarret från mina skor.